Kreativitet

Jag fick äntligen fingrarna ut att ta tag i mitt målande igen. Det började med att jag ville byta ut tavlorna över soffan till en stor rektangulär tavla. Jag började bläddra bland alla mina naturbilder för att hitta något som jag trodde skulle kunna passa. Den jag fastnade för var denna:
 
Dock så tyckte jag att den inte var helt perfekt, den var lite för grön. Då fick jag inspiration till att måla mig en helt egen tavla. Jag hade fotot att gå efter men jag vill eta in fägerna från rummet i bilden.
Jag har målat ca tre tavlor innan med pensel, annars är ju blyertch min grej. Men jag gick och köpte mig en canvasduk, färger och tillbehör jag behövde och satte igång. Det var riktigt kul att äntligen få måla, 2014 var året jag senast målade/tecknade. Det är som att gå in i sin egna lilla värld där det är fullt fokus på det du gör och inget annat, så avkopplande. Att få utlopp för sin kreativitet och förverkliga idéer och bilder man har i huvudet är något som måste finnas i mitt liv det är det jag brinner för att göra. Spelar ingen roll om det är att måla, fota, inreda, binda buketter eller få ihop en snygg outfit. Jag älskar att vara kreativ och är tacksam över att jag föddes med den gåvan och att jag även får utlopp för den i mitt jobb 5 dagar i veckan och har en väldigt tillåtande sambo som låter mig i stort sätt få helt fria händer i vårt hem.
 
Jag var lite bekymmrad över hur det skulle gå, det är ju en viss teknik att måla med färg och pensel och det tog ett tag in i målningen innan jag blev vän med den. Jag hade massa torkade strån och gräs liggandes hemma, som jag tänke kunde vara fint att få med i tavlan. Jag testade att limma på dom och det långa gräset blev ju sådär att limma fast men de andra platta axen gick ju fint in i bilden så fick jag måla stjälken sjävl. Gräset var dock väldigt fint till blomman så jag fick helt enkelt försöka få till det själv. Jag var väldigt kritisk innan men blev förvånad över hur fint det faktiskt blev, trodde aldrig jag skulle få till det så bra. Det var så skönt att känna att det blev någonting bra och som jag verkligen skulle vilja hänga upp på väggen. Det har ju hänt så många gånger att man inte blivit nöjd. Men jag måste säga att jag blev lite stolt över mig själv över att det blev såpass bra som det ändå blev och nu hänger den på väggen. 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0