Nu är vi snart inne i Juli månad och om 1,5 vecka börjar semestern. Tänkte skriva lite om hur det är att flytta hemifrån och leva samboliv. Att starta sitt vuxenliv och flytta hemifrån var otroligt efterlängtat och övergången från att bo hemma till att flytta till sitt egna och sköta sig själv gick ändå väldigt smärtfritt. Det hade nog varit betydligt jobbigare att flytta och bo själv. Jag älskar att bo och leva med Christian. Att få se, krama, pussa, ta i och skratta med honom varje dag gör mig så lycklig, vi levde ju i tre år med att träffa varandra ca 1 gång i veckan hemma i våra föräldrarhem. Han är min stora trygghet och jag älskar honom otroligt mycket. Vi båda bodde ju hemma innan vi flyttade ihop så det var samma förändring för båda. Vuxenlivet är härligt på många sätt men tiden räcker verkligen inte till. Herregud vad dagarna, veckorna, månaderna, åren bara springer iväg. Vardagslivet tas ju upp av jobb, matlagning, disk, tvätt, städning, handla mat och någon timme hit och dit får man lite tid till att umgås i soffan eller träna innan det är dags att gå och lägga sig.  Dessa vardagssysslorna är bland det tråkigaste med att flytta hemifrån. Nu hjälps vi åt båda två med allt, vilket är skönt. Jag är väldigt tacksam att Christian lagar i stort sätt all middagsmat eftersom jag är hemma först vid halv sju på dagarna. Jag gör min del i att ta disken. Men den lilla tid man får över att göra vad man vill är minimal. Under vår och sommar är det ju så skönt när det är så ljust ute på kvällarna, då känns dagarna längre. Nu har ju jag valt att ha ett jobb där man slutar vid 18 varje vardag och jobb på lördagar så jag har ju mycket egentid på morgonen istället, vilket passar mig för jag är ingen morgonmänniska. men kvällarna blir inte mycket gjort. Man är hemma vid kvart i sju, äter, diskar och klockan är redan halv nio/nio och man har 1-2 tim kvar innan man vill gå och lägga sig. Ibland tränar jag efter jobbet men städa efter jobbet orkar man ju oftast inte, en dammsugning på sin höjd. Då blir det som ett måste de daga man är ledig, vilket är så tråkigt eftersom då vill man ju bara vara och göra det man känner för. Vuxenlivet innebär mycket "måsten". Om kylskåpet är tomt måste du handla, när badrummet ser ohygiensikt ut så mår jag så dåligt av att se det, blommorna torkar ut och måste vattnas, tvättkorgen blir överfull efter ha skjutit upp tvätten för många dagar etc. Men på ett sätt är jag glad av att detta finns i mitt liv. Det är inte alla som har möjligheten att flytta hemifrån och absolut inte köpa sitt egna hem. Jag är så tacksam att jag lever med mannen i mitt liv, bor i en superfin nybyggd lägenhet, har ett jobb som jag trivs med och betalar räkningarna. Man kan stå ut med alla dessa måsten då, även om dom tar emot ibland och den frihet man har när man flyttar hemifån är ju så skön. Man får en bättre relation till sin familj också när man kan träffa dom när man känner för det och i den mängd man själv vill.