Ja, texten i Molly sandéns låt, Sand stämmer in så bra på mig. Jag pendlar väldigt mycket med att må bra och må dåligt. Just nu mår jag sådär och det dumma är att jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är att jag känner så men det är väl därför man får ångest. När jag får den här inre stressen och oron så sätter det sig på magen och jag får magkatarr. Jag sätter sån otrolig press på mig själv, jag vill alltid vara mitt bästa och vara omtyckt av människorna runt omkring mig. Detta gäller främst i mitt privata liv, jobbet är min fristad tankemässigt. Där vet jag vad jag ska göra och jag vet att jag gör det bra så där kan jag slappna av. Men när jag har stora förväntningar på något eller på mig själv så blir det bara kaos. Jag vill bara kunna släppa saker och tänka lite mer, det blir som det blir, varför ska det vara så svårt?? När jag lyssnar på Mia Skäringers och Anna Manheimers podd så känner jag ju igen mig så mycket det är ju som att det är jag och Lina som sitter och pratar. Vi båda har ett så stort inre liv med våra egna tankar. Jag vill bara kunna leva i nuet och inte tänka så mycket men varför ska det vara så svårt!! Men det som hjälper mig dagar som är svårare är musik, vänner och familj. En bra låt kan hjälpa så mycket eller en som lyssnar, förstår och kan ge en kram. Tyvärr är ju ångest så vanligt men det pratas så lite om det vilket är synd för jag tror att man kan hjälpa varandra bara man vågar öppna sig. Tror att alla bär på sina inre demoner.