Tänkte berätta lite om gårdagens roadtrip med Malin. Det började med att jag tappade en spegel i golvet, som gick sönder. Bra start på en dag nr man för första gången ska köra 20 mil i sträck, första gången jag över huvud taget kör utanför Göteborgs område och första gången jag ska köra i mörker på natten. Jag försökte att inte tänka mer på det... Jag hämtade upp Malin och sen drog vi iväg vid ett tiden. GPS:en på, musik i högtalarna och gasen i botten mot Helsingborg och Eric Saade!!! När vi nästan är framme så kollar Malin på mig lite förskräckt och säger: "Erica, jag har glömt biljetterna hemma!!!". Jag tittar på henne och säger nä Malin det har du inte. Jo, det har jag, svarar hon. Dom ligger hemma på mitt skrivbord!! Det blev lite lätt panik i bilen, Malin började ringa och kolla efter nummer till Ticnet samtidigt som jag skulle koncentrera mig på att köra vilket inte gick så bra för helt plötsligt så säger GPS:en "Rutten räknas om". Och jag bara "Nej jag missade avfarten"!!! Men det löste sig för det fanns ju fler. Väl framme vid arenan så försökte vi tänka ut hur vi skulle lösa detta och gick in och pratade med en receptionist som hjälpte oss och vi fick skrivit ut nya Biljetter som tur va. Frid och Fröjd igen. Och det ska tilläggas det att Malin gör aldrig sånt här, det händer liksom inte henne hon är mer kontrollfreak än mig. Vi gick och åt och gick tillbaka tillarenan vid sjutiden. När vi sedan skulle leta upp rätt ingång så gick det även snett. Vi skulle sitta på sektion K nedre läktaren på rad 3 platser 10,11. Vi kom ihåg det som att vi skulle sitta på rad 10 så vi gick ju då in i fel dörr och hamnade på den övre läktaren och där gick det inte att ta sig ner till rätt läktare såklart. Grejen va den att trappan man kom ifårn va så smal så bara 2 personer i bredd kunde gå i den samtidigt. Lycka till att komma förbi alla som skulle in. Så vi fick stå där och vänta och vänta, tillslut så bestämde i oss för att knö och vi kom ut och hittade sedan våra platser. Insläppet blev ju något försenat så alla 5000 människor hann ju inte komma in och sätta sig i tid till den satta starttiden så hela konserten blev försenad, 1 hel timme!!! Den va alltså slut halv ett på natten. Men gud vilken invigning det va!!! Värdparet Peter Settman och Tina nordström va fantastiska, så mycket humor och lättsamhet. Men självklart va ju höjdpunkten, det vi hade åkt dit för. Marching va så otroligt mäktig live och hans röst igår går inte att beskriva, fick ståpäls!!! Andra artister som va med va: Sarah Dawn Finer (fantastisk röst), Veronica Maggio, Robert Wells, The Sounds, Sara Löwgren (hade en jävla pipa, grym live), Sanne Salomonsen m.fl. Och musiken stod Helsingborgs Symfoniorkester och Ett husband (dom som är med i så ska det låta, om ni vet). Riktigt mäktigt!! En väldigt lyckad invigning helt enkelt. Sen va det bara hemresan kvar. 20 mil, i mörker med start ett på natten. Det gick förvånansvärt bra för att vara första gången, men det va lite läskigt innan man vande sig vid mörkret. MAn känner sig lite blind, för det är helt svart i alla speglarna om man inte har någon bil bakom sig och när man inte kan ha helljuset på så kändes det som man åkte in i ett svart hål. För att inte somna till matade Malin mig med Godis och Coca Cola och hög musik som vi sjöng med i. Det tog även två timmar hem, så lämnade av Malin klockan tre och va själv hemma halv fyra, sen va det god natt!!